Kollektivboende

Varför kollektivt? 

Det finns många anledningar till varför människor väljer att bo i ett kollektivhus/gemenskapsboende. Vissa väljer boendeformen av politiska skäl för att man ifrågasätter samlevsnadsnormen mamma-pappa-två barn. Andra ser det som en möjlighet att göra vardagen enklare då man delar på vardagliga sysslor, som exempelvis matlagning. Andra söker den lokala gemenskapen, vill att ens barn ska växa upp tillsammans med andra barn och så vidare.

Få nya kollektivhus

Det finns en mängd fördomar kopplade till att bo i kollektivhus/gemenskapsboende. Många förknippar boendeformen med 70-talets flower-power rörelse, något som förmodligen också bidrar till att utvecklingen av befintliga och nya kollektivhus/gemenskapsboenden går trögt. Men få har i verkligheten besökt ett kollektivhus och har ingen egen uppfattning om hur det kan fungera. Många vet inte heller om att boendeformen existerar, vilket också bidrar till att det kan verka som att intresset är litet. Men vi menar att det inte stämmer. Intresset för vårt och andra kollektivhus är stort, det visar inte minst den långa kö av lägenhetsansökningar som finns till kollektivhuset Trädet. När människor får höra om hur det är att bo i ett kollektivhus är det många som ser det som en ”dröm”. Trögheten bland oss människor är däremot stor, så att bryta mot boendenormen och flytta till ett kollektivhus kan vara ett för stort steg för många, även om själva idéen är lockande.

Kvinnlig frigörelse

I dag finns det minst fyra kollektivhus/gemenskapsboenden i Göteborg. Utöver det finns det en mängd lägenhetskollektiv och andra kollektiva boendeformer. Fenomenet är inte nytt. Redan på 1800-talet debatterade amerikanska så kallade ”material feminists” hur hemarbete och omhändertagande om barn skulle likställas med männens arbete. Man experimenterade med olika kollektiva lösningar på matlagning, tvätt och så vidare. I dåvarande Sovjet växte det fram kollektivhus på 1920-talet. Syftet var att frigöra kvinnan från hemmet till fördel för industrin. Även i den svenska historien kan man se att kollektivhus sedan länge varit ett sätt för kvinnor att lösa problemet med ”dubbelarbete”, det vill säga att både lönearbeta och jobba i hemmet. Människors kamp för att rucka på boendenormen vid ny- och ombyggnationer gav i princip utdelning först på 1980-talet i Sverige. Då invigdes tillexempel kollektivhuset Trädet (1985) och Stacken (1980).